Lilla gumman och katten

Foto och text: Bergans daghem

Jag har gjort en sagolåda om Sagan om den lilla lilla gumman av Elsa Beskow. I samband med sagan har vi sjungit bl.a. "Har du sett min lilla katt". Barnen har suttit på dynor i en halvcirkel då de lyssnat på sagan.

Morfars sjörövaräventyr

Barnen lekte sjörövare och byggde ett sjörövarskepp ute på gården efter sagolådan. 

Foto och text: Kungsgårds daghem

Har haft sagolådan 3 ggr med en grupp på 4 barn i 5-års åldern. Läste boken MORFAR ÄR SJÖRÖVARE utav Jan Lööf.

Jag valde att hålla sagolådan på fredagar och måndagar då vi har färre barn i gruppen så dagen är överlag mycket lugn. Valde att bli inne med min sagolådsgrupp då de andra gick ut efter morgonmålet (9:00). Tyckte det var bra tid eftersom mornarna alltid är rofyllda och lugna, blev bra start för dagen med!

Hur jag valde att göra sagolådan

Första gången vi hade sagolåda läste jag sagan. Jag gjorde miljön så mysig som möjligt, lade en massa stora kuddar på golvet som vi låg och myste på.

Som rekvisita hade jag en stor sjörövarhatt jag hade på mig medan jag läste. Under sagolådans gång var hatten mycket omtyckt då alla barnen fått ha på sig den.

Visade även bilder jag tagit helgen före från ”ett sjörövarskepp” (en restaurang med sjörövartema in till det sista).

Vi diskuterade sagan och efter det fick barnen rita sin egen skattkista och innehållet på den. Lade underlag på golvet så vi satt på golvet och ritade, vilket gjorde stämningen lite speciellare eftersom vi inte ritar på golvet vanligtvis.

Medan vi ritade satt vi och lyssna på rövarsånger, sjörövarfabbe och andra sjörövarsånger, SUPER MYSIGT!

Foto: Kungsgårds daghem

Foto: Kungsgårds daghem

Andra gången jag hade sagolådan började jag igen med att läsa sagan. Sedan diskuterades sagan lite igen och vi gick in på sjörövartemat. Lade igen fram underlaget (bordduk) på golvet och vi började pyssla skattkartor, medan vi sjöng till sjörövarfabbe som spelade i bakgrunden. När skattkartorna var färdiga pysslade vi en liten skatt också.

Foto: Kungsgårds daghem

Skatterna barnen gjorde andra gången.

Foto: Kungsgårds daghem

Tredje gången jag hade sagolåda började jag med att låta barnen berätta sagan, de fick berätta turvis en sida medan de såg bilden. Här blev jag mycket överraskad hur bra de kunde berätta sagan, och hur noga de lyssnat, de mindes även den minsta detalj, och hela meningar! Skulle jag hamna berätta om sagan utan att läsa hade jag aldrig klarat av det så fint!

Efter att de fått berätta sagan vill de att jag skulle läsa sagan i min tur, detta var inte inplanerat men skoj att de utav egen vilja vill höra sagan. När det var färdigläst började vi bygga vårt egna skepp utav bordet, vi lekte sagan, DETTA gillade de!

När det nästan var färdiglekt gav jag dem en skattkarta jag hade gjort med tips om var den gömda skatten var. Eftersom de andra var ute hade vi hela huset i användning så hade vi skattjakt i hela huset. De hittade till sist skatten som var lite russin och en glitterguldstjärna. Kan säga att denna gång var spot on!

Barnen har gillat sagolådan och det har jag också! Definitivt något jag tänker fortsätta med med nästa grupp! Har även varit kul att se att barnen lekt sjörövare, och fortsatt med sagan helt utanför sagolådan t.ex. ute på gården och under fri lek under dagarna.

Nu är det jul igen..

Foto: Strömsö/YLE

Julen närmar sig och snart är julkalendern aktuell. Strömsö tipsar om att paketera in 24 sagoböcker som redan finns hemma, eller varför inte på dagis eller förskolan. Varje dag öppnas ett paket och tillsammans med barnen kan julen läsas in.

Vilka julkalendersidéer kan ni tipsa om?

En mysig sagostund med Castor

Foto och text: Storängens daghem

En mysig och bekväm stämning lockade barnen och väckte deras nyfikenhet.

Alla bockar Bruse går trygga över bron...

Foto och text: Kungsgårds daghem

Jag läste, sjöng och lekte sagan "Bockarna Bruse" med fyra mycket ivriga 3 åringar.

Sagoäventyr med Tick-Tack, Nallen och Bockarna

Foto och text: Skepparbackens daghem

Här läser jag TICK-TACK boken för våra yngsta (3-åringar) barn i vårt lilla rum som jag hade möblerat mysigt och skönt. Inga andra leksaker eller dylikt var i vägen så barnen kunde bra koncentrera sig på sagan.

Jag valde TICK-TACK boken för att den var kort och det rimmade i sagan. Efter sagan rimmade vi med barnen på olika ord.

Sagolåda-stunden var på förmiddagen när vi hade smågruppsverksamhet.

Foto: Skepparbackens daghem

Här läser jag sagan Nallens äventyr på havets botten för våra äldsta (5-åringar) barn efter mellanmålet då vi annars också har sagostund.

Jag valde denna bok för den handlar om att hjälpa varandra. Barnen fick också fundera ifall detta hände på riktigt till Nallen eller drömde han?

Barnen var nyfikna på vad allt (rekvisitan) fanns med i sagan. Det fick en ny betydelse.

Foto: Skepparbackens daghem

Foto: Skepparbackens daghem

Här läser jag Bockarna Bruse för 4-åringarna. Det var en bekant saga för dem men nu hade jag rekvisita med och barnen tyckte mycket om sagan.

Vi var i lugn och ro under vårt tält på avdelningen. Sagostunden var före vi gick ut på förmiddagen.

Bockarna Bruse

Foto och text: Daghemmet Mymlan

Jag läste sagan om Bockarna Bruse till tre 2-åriga barn. Vi satte oss på dynor vid vår kuddhörna. Jag började med att läsa boken och medan jag läste flyttade jag på rekvisitan. Efter att jag läste sagan ville barnen bläddra i boken, så vi tittade igen på bilderna. Sedan sjöng vi sången om Bockarna Bruse och då fick barnen själv flytta på bockarna. Barnen tyckte det var roligt!

Småbarns sagostund med elefantens potta och Totte

Foto och text: Askbackens daghem

Vid fortbildningstillfället om sagolådan lånade jag en bok från biblioteket: Guido Van Genechten: ”Jag har fått en potta”. Boken passade bra för vår grupp som har många barn som just håller på och övar sig i att lämna blöjan.

Jag läste boken för fem två-åringar i samband med smågruppsverksamheten. Smågruppsverksamhet har vi på förmiddagen innan vi går ut.

Som plats för den språkliga aktiviteten har vi haft soffan i sovrummet, där det är skönt att sitta eller ”lilla rummet” (hemleksrummet) om vi behöver ett bord för rekvisitan under språkstunden.

För boken om elefanten som får en potta behövs inte så mycket rekvisita för att göra sagan intressant, jag hade endast en liten dockpotta som rekvisita.

Först läste vi boken och sen bläddrade vi ännu igenom boken och pratade om vad elefanten hade gjort med sin potta. Barnen blev väldigt förtjusta i boken. Då vi läste den i ett senare skede med en större barngrupp, då kunde de fem barn som varit med om sagostunderna tidigare visa och berätta för de andra vad som händer.

Sagan levde också med i vardagen efter sagostunderna då vi gick på toaletten. Där kunde vi prata om vad elefanten gjort med pottan. Och när det kom något i pottan kunde barnen säga ”lika som elefanten” eller ”Elefanten ropa jag är fääärdiiig”.

Foto: Askbackens daghem

Jag samlade också ihop rekvisita för boken ”Totte går till doktorn”. Jag läste boken och hade rekvisitan med och tog fram sakerna efterhand som de kom med i boken.

Andra gången vi läste boken hade vi en docka med som fick vara Totte och jag visade hur doktorn undersöker Totte. Tredje gången fick barnen turvis undersöka Totte med de olika instrumenten.

Även sagostunderna om Totte skedde på förmiddagen i samband med smågruppsverksamheten med en grupp på fem barn i 2-års åldern.

Reflektion och utvärdering av sagostunder

Foto: Svenska bildningstjänster

En ny omgång med ivriga kursdeltagare på sagolådans fortbildning har reflekterat över sitt eget och barns lärande med hjälp av modellen GTLU, dvs. Gjort-tänkt-lärt-utveckla/utmana.

Modellen har sitt ursprung i ett pilotprojekt "Matematik från början"/Nationellt centrum för matematikutbildning. Under sagolådans fortbildning användes modellen för att synliggöra lärandet. Modellen passar utmärkt även som ett utvärderingsredskap med tanke på vidareutveckling av verksamheten.

Modellen är indelad i fyra delar;

• Det här har vi gjort
• Det här har vi tänkt på
• Det här har vi lärt oss
• Det här vill vi utveckla eller utmana.

Dessa fyra delar kan ytterligare delas in i tre olika nivåer; vårt lärande, barns lärande och vårt lärande om barns lärande.


Här följer några exempel på vad deltagarna reflekterat kring:

Det här har vi gjort:

• Lärt barnen via lek
• Planerat sagostunden mycket mer
• Skapat sagokojor och sagohörnor

Det här har vi tänkt på:

• Valt tema som barnen är intresserade av
• Vuxnas inspiration inverkar på hur sagostunden lyckas
• Praktiskt hur alla sitter, ser alla?

Det här har vi lärt oss:

• Barnen är mer koncentrerade när det finns rekvisita och de får delta i liten grupp
• Viktigt att planera sagostunden
• Sagans många möjligheter

Det här vill vi utveckla eller utmana:

• Låta barnen delta mera i sagan
• Hitta en magisk sagoplats
• Hitta på lekar mm. som har anknytning till sagan

Referenser: Flerspråkighet i förskolan - ett referens och metodmaterial (sidorna 130-135) skriven av Susanne Benckert, Pia Håland, Karin Wallin

Hungriga larvens sagostund

Foto och text: Klippans daghem

Sagostunder med "Den mycket hungriga larven", skriven av Eric Carle (1969).

Varför?
Lärandemålet för sagostunden:

• träning i språkinlärning
• koncentration
• fantasi
• minne
• att uttrycka sig
• veckodagarna
• färgerna
• skapa samhörighet
• vänta på sin tur
• räkna 1-5

När?
Tidpunkten för sagostunden var på förmiddagen, vi började ca 9.40. Sagostunden räckte 10-15 min/per gång.

Foto: Klippans daghem

Hur?
Materialet på bilden användes som rekvisita till sagan. Barnen satt på dynor och lyssnade och tittade på medan jag först läste sagan, sedan med hjälp av rekvisitan visade och återberättade jag sagan. Efter det fick barnen själv "mata" larven i tur och ordning. De kunde fint vänta på sin tur.

Vem?
Vi hade tre olika sagostunder med 3 barn (2 år fyllda) och en vuxen.
Första gången hade barnen svårt att koncentrera sig på sagostunden, men de två andra gångerna fick det jätte bra. Barnen lärde sig nya ord, t.ex. puppa och de tyckte om att "mata" larven.

Foto: Klippans daghem

Sagan om den lilla, lilla gumman

Foto och text: Klippans daghem

Varför?

Sagostunden ger träning i:

• språkinlärning
• minne
• att uttrycka sig
• fantasi
• koncentration
• samhörighet

När?

På förmiddagen, ca 9.30. Sagostunden räckte 10-15 minuter.

Foto: Klippans daghem

Hur?

De två första gångerna läste jag först sagan ur boken. Därefter berättade jag sagan med hjälp av rekvisitan. Till sist fick barnen berätta själv sagan med hjälp av rekvisitan. Jag hjälpte till verbalt för de barn som inte kunde uttrycka sig språkligt. Tredje gången läste jag inte alls från boken utan började genast berätta sagan med hjälp av rekvisitan.

Vem?

Tre barn, två år fyllda och en vuxen.

Foto: Klippans daghem

Upplevde alla tre gånger en positiv och ivrig stämmning bland barnen. Gardinen runt sagan är till nytta för barn som har svårt att koncentrera sig.

Vilka "språkdagar" firar ni?

Foto: Svenska bildningstjänster

Läsambassadören Katarina von Numers-Ekman har sammanställt en lista på finländska och internationella dagar med koppling till språk och litteratur. Bibliotekarien Sara Nordlund-Laurent har lyft fram förslag på böcker som ni kan läsa med barnen på dessa festdagar.

5.2 Runebergsdagen

Firas till minne av Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg.  

Om Runeberg handlar Mauri Kunnas detaljrika ”Hundbackens Marta och Runeberg”. Den som vill bläddra i en bok som handlar om hur livet såg ut för Runeberg och hans Fredrika kan ha glädje av Agneta Rahikainens snygga ”Johan Ludvig & Fredrika Runeberg. En bildbiografi”.

På samma gång vill man kanske passa på att fira vår sagofarbror Topelius och t.ex. läsa hans ”Adalminas pärla”, senast vackert illustrerad av Lena Förlander-Ulf 2011.

Foto: Svenska bildningstjänster

21.2 Internationella modersmålsdagen

Instiftad av Unesco år 1999 med syftet att skapa medvetenhet om språkliga och kulturella traditioner, en kunskap baserad på förståelse, tolerans och dialog.

På internationella modersmålsdagen kan det vara roligt att läsa böcker som finns både på svenska och på andra språk. Om man vill utgå från en finlandssvensk författare föreslår vi antingen Tove Janssons Muminböcker som finns översatta till över 40 olika språk eller Tove Appelgrens populära böcker om Vesta-Linnéa med bilder av Salla Savolainen. Böckerna om Vesta-Linnéa finns på bl.a. tyska, kinesiska och estniska i Helmet-biblioteken. Om man behöver tips på hur man ska göra för att hitta barnböcker på olika språk kan man läsa det här blogginlägget av bibliotekarie Johanna Björkstén.

28.2 Kalevaladagen

Finlands nationalepos Kalevala har gett namn åt dagen som är den finska kulturens dag.

Kalevaladagen firas lämpligen med ”Kalevala berättad för barn” av Eli Margareta Wärnhjelm, Mauri Kunnas ”Hundarnas Kalevala” eller Lina Stoltz ”Kalevala berättad för alla åldrar”. Den vuxen som behöver fräscha upp sitt minne om vem som riktigt råkade ut för vad, men inte orkar traggla igenom hela eposet kan börja med Anders Larssons utmärkta ”Kalevala för lata”. Om man är intresserad av att se hur Kalevala gestaltats av finländska bildkonstnärer kan man ta sig en titt på "Kalevala i bilder: 160 år av finsk konst med inspiration från Kalevala" som gavs ut av Ateneum 2009.

Foto: Svenska bildningstjänster

19.3 Jämlikhetens dag

Firas i Finland på författaren Minna Canths dödsdag.

På Jämlikhetens dag kanske man vill tala om likheter och olikheter. Då kan man gärna använda Beatrice Alemagnas färgstarka och tankeväckande ”Vad är ett barn?”som utgångspunkt till samtal om stora frågor. Till den finns en läshandledning som kan laddas ner här.

Ett annat tema som passar bra för Jämlikhetens dag är olika sorters familjer, och dem träffar man på t.ex. i ”Sovdags för Lydia” av Moa-Lina Croall och Klara Persson, ”Lill-Zlatan och morbror Raring” av Pija Lindenbaum och ”Mammas nya vän” av Anke Wagner och Heike Herold. Om man vill läsa en faktabok om olika familjer rekommenderar vi Alexandra Maxeiner & Anke Kuhls ”Hela familjen! Om pappas förra frus brorsas nya flickväns barn och andra släktingar” och Eddie Summanen & C. Kåbergs: "Familjeboken". 

2.4 Internationella barnboksdagen

Instiftad av IBBY 1967 till minne av HC Andersens födelsedag och för att uppmärksamma barn- och ungdomslitteratur och inspirera till läsning.

Internationella barnboksdagen är en utmärkt dag att lyfta fram böcker som är skrivna av författare som kommer från länder utanför Europa. Varför inte stifta bekantskap t.ex. med den taiwanesiske författaren Chih Yuan-Chen? Hans lekfulla och varma berättelse ”Guji-Guji” belönades med Peter Pan priset i år. Eller hur skulle det vara med sydafrikanska Niki Dalys underhållande böcker om Kwela Jamela som råkar för ett och annat?

Foto: Svenska bildningstjänster

9.4 Mikael Agricoladagen

Det finska språkets dag, är även Elias Lönnrots födelsedag.

På Mikael Agricoladagen kan man gärna läsa finska författare. Hur skulle det t.ex. vara med Laura Ruohonens fantasikittlande ”Smaskens damaskens” med illustrationer av Erika Kallasmaa och i översättning av mästerliga Stella Parland?

23.4 Bokens och rosens dag

Firades första gången under detta namn 1926 efter en idé av en bokhandlare i Barcelona. Under dagen ger männen en ros till kvinnorna och kvinnorna en bok till männen. Datumet är valt för att både William Shakespeare och Miguel de Cervantes dog den 23 april 1616. Med inspiration från denna tradition föreslog International Publishers Association en internationell dag och Spanien lämnade förslaget till Unesco som instiftade Världsboksdagen 1995. Samma vecka som bokens och rosens dag infaller firas i Finland Läsveckan, som initierats av Läscentrum.

På Bokens och rosens dag kan man kanske läsa en romantisk berättelse. Vi föreslår Malin Kiveläs och Linda Bondestams ”Den förträfflige Herr Glad” där den milde herr Glad blir upp över öronen förälskad i den minst sagt purkna fröken Citron.

Foto: Svenska bildningstjänster

2.5 Internationella Harry Potter-dagen

Har i vissa sammanhang också firats 5.2.

För den som ännu är lite för ung för att hänga med i Harry Potters fantastiska äventyr rekommenderar vi i stället bilderböcker där det finns drakar och magi, t.ex. Christina Björks och Eva Erikssons ”Prinsessor och drakar” med en prinsessberättelse för varje veckodag, eller Sanna Tahvanainens och Jenny Lucanders ”Dröm om drakar” där det är mamman som ger sig ut på äventyr.

Foto: Esbo Biblioterna

3.5 Internationella pressfrihetsdagen

Har till syfte att hedra de uppoffringar som gjorts runt om i världen för pressfrihet och skall också påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten som finns i artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Dagen utropades 1993 av FN:s generalförsamling och firas på årsdagen av Windhoekdeklarationen som godkändes i Windhoek den 3 maj 1991. 

På internationella pressfrihetsdagen kan man läsa om barns rättigheter. Vi föreslår Pernilla Stalfelts ”Alla barns rätt. En bilderbok om Barnkonventionen”.

8.9 Internationella läskunnighetsdagen

Instiftades år 1965 av UNESCO för att påminna världen om att läskunnighet är en mänsklig rättighet och också grunden för all inlärning.

På internationella läskunnighetsdagen kan man köra bokstavstema hela dagen. Vi föreslår att man startar med Åsa Linds och Sara Lundbergs ”Dunderlunds bästa bokstav”, fortsätter med att göra bokstavskollage och slutligen bakar bokstavskakor.

10.10 Den finska litteraturens dag

Firas på författaren Aleksis Kivis födelsedag.

På Alexis Kivis födelsedag kan man läsa Mauri Kunnas ”De sju hundbröderna: hundaktig version av Alexis Kivis roman Seitsemän veljestä”. Och har man vid det här laget tröttnat på Mauri Kunnas kan man kanske läsa en bok om en alldeles annan brödraskara i en alldeles tid, nämligen Malin Kiveläs och Linda Bondestams ”Bröderna Pixon och TV:ns hemtrevliga sken”.

6.11 Svenska dagen

Firas som ett slags nationaldag för den svenskspråkiga befolkningen i Finland. Instiftades av Svenska folkpartiet och firades första gången år 1908.

På Svenska dagen ska man läsa alla underbara finlandssvenska böcker som kommit ut de senaste åren! Dikter, bilderböcker, sagor - allt du kommer över!



Och förutom dessa dagar tycker vi man ska fira en massa mer och mindre officiella fest- och temadagar med en god dos barnlitteratur:

På Kanelbullens dag 4.10 föreslår vi att man läser Ulf Starks och Charlotte Ramels fina diktberättelser om Kanel och Kanin.

På Alla hjärtans dag 14.2, som på finska firas som vändag, kan man läsa berättelser om vänskap, t.ex. Maria Nilsson Thores ”Bus och Frö på varsin ö” om längtan eller den explosiva boken ”Monsterbråk” av Kalle Güettler, Rakel Helmsdal & Áslaug Jónsdóttir.

Den 1 april kan man läsa böcker som väcker frågor om vad som egentligen är sant, t.ex. Lena Frölander-Ulfs lekfulla ”En sann historia” och John Fardells spännande ”När Leo blev uppäten”.



Texten skriven av Sara Nordlund-Laurent, Esbo stadsbibliotek