Sommarens läsbingo!

Foto: Svenska bildningstjänster

 

Läsa vid vattnet, i smyg eller på en filt? Årets läsbingo bjuder på roliga idéer för var, vad och hur du kan läsa.

 

Helmet bibliotekens läsbingo pågår mellan 6.6 – 28.6.2016; fem rutor i rad = bingo! Läs mer om instruktionerna på helmets webbplats. Du kan ladda ner bingon här.

 

Soliga lässtunder!

 

Tips! På Instagram kan du lägga upp din läsbild med hashtagen #lukubingo2016

Färg, form och siffror med Barbapapa

Foto: Lagstads daghem

På Lagstads daghem har vi gjort konst tillsammans med barnen utifrån Barbapapa-tema!

Foto: Lagstads daghem

 

Vi skapade figurer i gips och papier-mâché-ballonger som figurerna kan bo i.

Foto: Lagstads daghem

Vi delade in barnen i grupper om sju barn. Ett par barn i gången har fått välja en Barbapapa-figur och en form: rund, fyrkantig eller triangel. 

Foto: Lagstads daghem

Dessutom har barnen fått räkna med hjälp av Barbapapa. Om du har en Barbalala och en Barbaflink, hur många Barbapapa-figurer har du då?

Sagan om apan som letar efter sin mamma

Foto och text: Portängens daghem

Boken "Var är mamma" handlar om en apa, som inte hittar sin mamma. Apans vän fjärilen försöker att hjälpa apan, men leder alltid apan till fel djur. Fjärilen förstår nämligen inte att apans mamma ser ut som apan, eftersom fjärilens barn larven inte ser ut som fjärilen. Jag läste sagan för barn i åldern 3-5 år och vid olika tillfällen och barnen tyckte mycket om det. Sagan öppnar upp diskussioner kring tema familj och känslor som rädsla när man har tappat bort någon.

Foto: Portängens daghem

Som rekvisita använde jag tylltyg i olika färger som djungel och de djur som förekommer i sagan. Sagan går på rim, så jag skrev ner texten på papper för att undvika att barnen ser boken. Jag inledde sagan med att presentera apan och barnen fick hitta på vad apan heter och vad han hade gjort den dagen. Under sagans gång tog jag fram de olika djuren ur en säck, där jag bevarade dem. Efter sagan tog jag fram boken och barnen återberättade sagan med hjälp av boken och rekvisitan och vi diskuterade olika frågor som dök upp. 

Jag läste sagan många gånger, både i stor och i liten grupp. Barnen uppskattade det mycket. När de kunde sagan sa de alla i kör "Nej, nej, nej", när apan protesterade mot fjärilens förslag till vem som kunde vara apans mamma. Några av de äldre barnen (femåringar) ville också låna säcken med rekvisitan och lekte/dramatiserade sagan.  

Språkstimulans med "Fina fisken"

Foto och text: Olars daghem

Jag valde att arbeta kring boken ”Fina fisken” med en liten grupp på fem 3-5-åriga barn som har en stark finska i förhållande till svenskan. Jag valde boken eftersom vi i vår dagisgrupp under våren arbetat kring temat ”Havet”. I vår smågruppsverksamhet har vi även behandlat ämnet vänskap/mobbning och boken behandlar just dessa ämnen.

Tidpunkten för sagostunderna har varit efter mellanmålet i samband med gruppens övriga smågruppsverksamhet. Syftet var att stimulera det svenska språket hos barnen, samt öka ordförrådet för då speciellt havstemat.

Foto: Olars daghem

Inför den första sagostunden inredde jag sagorummet så att det inte fanns några andra distraherande bilder och föremål där. Sedan jobbade vi vidare med boken så att barnen fick återberätta sagan med stöd av fiskfigurer och annan rekvisita och slutresultatet blev en minifilm gjord med hjälp av pekplatta, där barnen själv fick organisera och ta bilderna.

Foto: Olars daghem

Barnen har fått öva både sitt minne och sin svenska genom återberättandet, samt använt sin kreativitet med att själv komma fram med fina idéer och delta i förverkligandet av minifilmen. För en grupp barn som oftast inte pratar så mycket svenska, var detta ett fint tillfälle att få öva sig rent språkligt och komma mer fram med sina egna tankar och idéer.

Sagostund med Mumin!

Foto och text: Storängens daghem

En trevlig liten sagostund där barnen fick diskutera och återberätta sagorna med hjälp av rekvisita.

Guldlock och de tre björnarna

Foto och text: Portängens daghem

I barngruppen Nyckelpigorna arbetar vi med en och samma saga alltid en månad i taget, två gånger i veckan. Detta innebär att vi i smågrupper läser boken (bra om det finns många böcker/versioner av samma saga!), ser på bordsteater och sjunger sånger om månadens saga.

Månadens arbete avlutas ofta med ett resultat; 

• vi har bjudit in granngruppen på handdocksteater
• vi har uppträtt med sagan på julfest
• vi har sett på teater

 

På daghemmet har vi ett sagorum med mycket färdigt material så detta arbetssätt är inte så jobbigt. 

I mars valde vi att arbeta med sagan "Guldlock och de tre björnarna". Två dagar i veckan läste vi sagan eller såg på bordsteater. Vi ritade också sagan. Månadens saga avslutades med att teater Hevosenkenkä besökte daghemmet och uppträdde med pjäsen i fråga (detta var orsaken att vi valt just denna saga denna månad). 

Foto: Portängens daghem

Vi läser sagan på eftermiddagen innan vi går ut. På detta sätt har alla barn hunnit leka och röra på sig innan de ska sitta stilla på sagostund igen. Vi läser i två små grupper (max 8 barn) i sovrummet och en grupp i hemleken. Den vuxna tar in barnen i rummet och placerar dem på sina sittplatser. Vi har valt att göra stunden lite magisk genom ett sagoljus. Vi tänder vårt sagoljus (en ledtuikku i en liten lykta) och barnen vet att då skall man vara tyst och lyssna. Efter sagan släcker vi ljuset och barnen får tid och muntur att reflektera över sagan. 

Foto: Portängens daghem

Vi tycker att barnen kommer mer in på djupet i sagan då vi arbetar med den en hel månad. Aldrig har det hänt att något barn inte orkat "lyssna på samma saga igen". Tvärtemot ser de fram emot dessa eftermiddagar och då vi ser på bordsteater. Sagorna blir väldigt omtyckta och barnen leker dem ofta själva, t.ex. "Bockarna Bruse" som vi läst i ett tidigare skede är nu en favoritlek i klätterställningen. Både på vårfesten och julfesten har vi uppträtt med sagorna som vi arbetat med. 

 

Så här har vi berättat, lekt och läst!

Foto: Svenska bildningstjänster, Charlotta Wihk

I projektet inspirerat av Läsrörelsens "Berätta, leka, läsa" valde daghemmen att jobba med antingen Här dansar Herr Gurka av Lennart Hellsing och Poul Ströyer, Kanel & Kanin - dikter om kroppen av Ulf Stark och Charlotte Ramel eller Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson. 

Grupperna arbetade utgående ifrån närläsning under några månaders tid. Projektet avslutades med en gemensam utställning på bibliotek och ett kulturprogram för alla barnen under ledning av Charlotte Wihk. Programmet bestod av ett interaktivt allsångsäventyr där de tre böckerna vävdes in i ett rytmikprogram för hela kroppen!

Dessa bilder är tagna från utställningarna på olika bibliotek, bland annat Äppel bibliotek och Entresse bibliotek. Daghemmen har även ställt ut på biblioteken i Sello och Hagalund. 

Foto: Svenska bildningstjänster

Här följer några exempel på metoder för närläsning som pedagogerna arbetat med:

• Utgått ifrån kroppen
• Utgått ifrån de olika sinnen, t.ex. smakat och luktat på olika saker
• Sysslat med rim, ramsor och dikt, även skapat olika saker utgående från ramsorna i boken
• Skapat sång och musik; även egna spontana sånger som passat till bokens tema
• Spelat instrument (t.ex. maracas) och klappat takt
• Skapat konst på olika sätt, t.ex. målat och tecknat (t.ex. fot- och handavtryck) och gjort figurer i modellera
• Förknippat de olika teman i boken med vardagliga sysslor på dagis, t.ex. påklädning, matstund, utevistelse osv.
• Föräldrar har också läst boken hemma, vilket har varit populärt!
  
  

Foto: Svenska bildningstjänster

Filosofi med barn

Text och foto: Portängens daghem

Vi valde boken "Man undrar" av Jostein Gaarder & Akin Düzakin. Boken består av olika funderingar, t.ex. vart världen har kommit ifrån. Vi läste boken och intervjuade barnen om vad de tyckte. Barnens svar skrevs upp och fick hänga i tamburen för föräldrarna att se. Projektet gjordes med de äldre barnen som inte vilar under dagen. 

Foto: Portängens daghem

Först läste vi boken och bekantade oss med den. Boken lästes i ett lugnt rum i smågrupper. Sist och slutligen var det enda som behövdes triangeln (sagan börjar), sagomusen som får ont i öronen om barnen har för mycket ljud och papper och penna att skriva svar ner med.

Det var intressant att höra vad barnen tyckte. Vi kunde märka att några barn var betydligt mera blyga och förstod att vi ska satsa mera på dem och för att få stunden ännu lugnare och tryggare. Familjerna läste ivrigt barnens svar som vi hade hängt upp i tamburen.

Populärt med temarum

Temarummet på Fågelsångens daghem har fått ett nytt vårigt utseende!

Som förra gången vi skrev om temarummet har "Sagan om den lilla röda hönan" varit populär, nu med tillskottet av en sjungande, dansande och värpande (!) höna!  

Vi har också lekt "Ett skepp kommer lastat" med barnen, som i tur och ordning fått välja en leksak från skeppet.

Rummet är fortsättningsvis "magiskt"; alla barnen vill lyssna och koncentrerar sig på sagan som berättas. 

Gummi-Lisa hittar hem

Text och foto: Niperts daghem

Vi hade sagostund i tre små grupper med 3-4-åringar, fem barn i varje grupp. Vi satt i ett litet rum på en matta med ett extra tyg som fick symbolisera havet. Vi berättade för barnen om boken "Gummi-Lisa hittar hem" och vem som har skrivit och ritat den.

Vi började sagostunden med följande ramsa: 

En saga skall vi höra nu,   

Det vill jag och det vill du. 

Kanske om ett troll… 

Tyst - nu lyssnar vi åt samma håll.

Vi avslutade med den klassiska slutramsan: Snipp, snapp, snut nu är sagan slut.

Fia och djuren

Foto och text: Askbackens daghem

Vi läste sagan "Fia och djuren" tre gånger för tre barn i åldern tre år, alla gånger på olika sätt:

1. Första gången läste jag boken så att barnen satt på en soffa framför mig
2. Andra gången låg vi bekvämt på madrasser och läste sagan
3. Tredje gången hade vi samlat figurerna med oss och "lekte" sagan. 

Sagostunden var alltid på eftermiddagen efter mellanmålet. Barnen tyckte det var roligt och mysigt i en liten grupp och att ha en vuxen för sig själva. Alla fick berätta och fråga saker om sagan. Det blev fina diskussioner. Jag märkte hur stor betydelse det har hur du läser sagan. Barnen är genast mycket mera intresserade och ivriga då de får själva delta i sagan och leka med figurerna.

Odla med Castor

På Fågelsångens daghem har bävern Castor inspirerat till odling tillsammans med barnen. Senare under våren ska odlingen flyttas utomhus. På detta sätt går det att fördjupa sig ytterligare i sagan och göra barnen delaktiga på ett roligt och lärorikt sätt. 

Boken "Castor odlar" finns även på finska, ryska, franska, spanska, arabiska och persiska på Helmets bibliotek. Föräldrar kan uppmuntras till att läsa samma bok hemma på sitt eget modersmål.

Hur säger man?

Foto och text: Olars daghem

Jag har valt boken ”Hur säger man” av Tony Ross till mitt Sagolådan-projekt. Boken handlar om något som barnen kan relatera till; hur frågar man? Till exempel ”jag vill ha” eller ”kan jag få”?

Jag gjorde flanobilder enligt bilderna i boken. Bilderna passar in i vårt tema för våren som är färger och kroppen.

Foto: Olars daghem

Vi har pratat om färgerna på prinsessans klänningar och vilken färg odjuret som finns med i boken har. Vi har hoppat, stått på ett ben och rört oss som prinsessan på bilderna. Vi har tittat på bilderna och pratat om känslor som glad/ledsen, liten/stor osv.

Foto: Olars daghem

Vi läste boken i vårt sagorum, som är litet och ganska mysigt, med fyra barn i åldern 1-2 år. Vi började med en ramsa: ”Alla händer säger klapp, klapp” och slutade med ”Snipp, snapp, snut nu är boken slut”.

Foto: Olars daghem

Det var roligt att uppleva hur barnen var med i sagan, satt och lyssnade fast de är så små och sade små kommentarer eller ett-tvåordssatser.