Foto och text: Fågelsången daghem
Allt började med att vi tyckte att ”kakelrummet” var alldeles förfärligt, kallt och hemskt. Ingen trivdes där och ingen verksamhet gick heller av stapeln där.
Då föddes idén om ett skogsrum, kanske utgående från vår utepedagogik. Efter hand som dagarna gick föddes nya idéer angående rekvisitan; tyger, mjukisdjur, plastgranar o.s.v.
Vi valde sedan att berätta sagor som hänförde sig till skogsteman med rekvisita, bordsteater, musiksagor, alltså en saga berättad men barnen fick ackompanjera med instrument hur det t.ex. låter när haren skalar morötter till sin grönsakssoppa som han skall bjuda skogens djur på etc.
Rummet var populärt; vi läste, berättade i små grupper på högst fyra barn. Sagan kunde vara uppställd i flera dagar, veckor.
Foto: Fågelsångens daghem
Rummet har ”levt” och ändrat karaktär enligt årstider, t.ex. vid jul ställde vi upp "Sagan om vanten” och julkalendern med rekvisita utspelades där. Under julen blev rummet lite ”magiskt”… alla blev väldigt tysta då de dragit en tomteluva på sig och sedan smög vi in och satte oss på stubbarna… det var helt underbart att följa med barnens ansiktsuttryck och beteende.
Efter jul ”klädde” vi rummet i vinterskrud, fantasin fick flöda; vita tyger, fönsterdekorationer, mjukisdjur som sälar, isbjörnar etc. Sagan om ”Olles skidfärd” ställdes upp som bordsteater och berättades förenklat på de små barnens nivå.
Foto: Fågelsångens daghem
Före påsk kläddes rummet åter om och nu blev det "Sagan om den lilla röda hönan” som stod i tur.
Vi har också gett de andra avdelningarna möjlighet att komma och lyssna.
Sagans magi blev något helt annat då miljön spelade en stor roll… det syntes på barnen.
Foto: Fågelsångens daghem
Foto: Fågelsångens daghem