måndag 19 december 2016

Dags att julstäda bokhyllan

Bild: Svenska bildningstjänster

Hur ser det ut i era bokhyllor? När har ni senast kollat igenom vilka böcker ni har och i vilket skick de är? 

I boken Högläsning i förskolan - Vägledning till litteraturen ger Maria Heimer några råd som är bra att ta i beaktande.

Tänk på att det ska finnas:
  • en medveten tanke bakom varje bok
  • böcker som engagerar barnen
  • böcker som utmanar barnen både språkligt och litterärt
  • böcker som kan användas i det pedagogiska arbetet
  • både skönlitterära böcker och faktaböcker

  • Varför väljer vi just den här boken?
  • Hur ska vi arbeta med innehållet?
  • Vad ska läsningen av boken leda fram till?
  • Vilka andra böcker tar upp samma tema och kan de jämföras?

(Heimer, 2016, s. 23)

På sidan olika.nu finns en checklista som hjälper dig att gå igenom böckerna ur ett normkreativt perspektiv. T.ex. finns det böcker där gamla människor speglas? Finns det böcker där pojkar är empatiska och omhändertagande? Finns böcler där barn bor på flera platser, t.ex. varannan vecka?

Bild OLIKA.nu

måndag 12 december 2016

Ekorr'n satt i granen

Foto och text: Karamalmens daghem
 
Vi sjöng först några gånger i samlingen Ekorr'n satt i granen med stödtecken. Sedan läste vi boken om Ekorr'n satt i granen, diskuterade vad som händer och tittade på bilderna. Till sist hade vi sagan som bordsteater med rekvisita. Detta gjorde vi med 1-2 åringarna.
 
Eftersom vi använde samma saga på många olika sätt blev sagan bekant för barnen och de visade stort intresse. När vi höll sagan som bordsteater var barnen mycket koncentrerade och lyssnade ivrigt.

torsdag 1 december 2016

Emma hos doktorn i sagohörnan

Foto och text: Smedsby daghem
 
Vi har gjort i ordning en sagohörna i sovrummet. Hörnan av avskärmad med gardiner som kan rullas upp när hörnan inte används. Vi har hängt upp ljusgirlanger och med hjälp av dynor får vi golvutrymmet också avskärmat. När resten av belysningen i rummet är släckt är hörnan verkligen mysig och det blir stämningsfullt att sitta där med barnen. Där har jag läst "Emma hos doktorn" för blandade barngrupper i åldern 1-6 år.
 
Jag hade som rekvisita en läkarväska som barnen känner till från leksakslådan. I den hade jag en sten (som Emma stöter sig på), bomull (som såret putsas med), en leksaks spruta (som doktorn bedövar med), en pinne med garn som var nålen och tråden (som såret syddes ihop med) och riktiga plåster (som Emma fick på pannan) som jag satte på min egen panna.
 
Jag berättade sagan mera fritt än genom att endast läsa texten. An efter tog jag ut saker ur väskan och visade på mig själv vad som hände åt Emma. Till slut tog jag bort plåstret från min panna när Emma fick sina stygn bort. Barnen lyssnade mycket koncentrerat och följde med vad jag gjorde.
 
Jag frågade efteråt vad barnen tyckte och de flesta kunde svara, t.ex. att det var roligt och spännande. De yngre barnen som inte kunde säga så mycket ville gärna titta på nytt på sakerna. Själv tyckte jag om att läsa en saga på det här sättet, det blev mera intimt och koncentrerat än vanligt.

torsdag 24 november 2016

Småtrollen och den stora översvämningen

Foto och text: Bemböle förskola
 
Vi har läst Småtrollen och den stora översvämningen av Tove Jansson. Vi valde denna bok för att få reda på hur allting började. Hur blev det en muminfamilj i det blåa runda huset i Mumindalen... Boken har många nya ord och är rätt lång. Det var mycket lättare att följa med i handlingen då vi gjorde vår egen "stora mörka skog" var Muminmamman sprang omkring med sitt Mumintroll.

Vi läste sagan med barngruppen i förskolan. Efteråt återberättade vi sagan för klass 1 då vi hade SFN. Vi använde oss av små muminfigurer i plast och "den stora mörka skogen" var sagan utspelade sig. Alla barnen hjälpte till att i tur och ordning återberätta och det var ett lyckat projekt. Rekvisitan hjälpte vi alla till att samla ihop. Vi tog det vi hade på förskolan och sedan fick också barnen hämta hemifrån  sådant som vi tänkte att kunde passa in (t.ex. muminfigurerna).

Barnen var glada över att ha fått höra hur allting började beträffande de kända Mumintrollen som de hört så många andra sagor om. Det var ett roligt och uppskattat projekt.

tisdag 15 november 2016

"Barnen hjälper, för de vet alltid hur man gör!" Sagan om Karlknut. En masks historia

Foto och text: Lekskolan Sockan
 
Valde boken "Sagan om Karlknut" av Barbro Lindgren och Cecilia Torudd. Enligt min mening vill den lyfta fram det mod och den styrka som finns i barnen, för i boken är den vuxne som är svag och barnen är starka när det blir kris. Boken förmedlar att det är rätt att försvara den svaga och bidrar till att öka barns självförtroende.

Sista gången vi var till Mulleskogen i höstas fick barnen söka rätt på en egen mask (som jag hade placerat ut på förhand) och vi sjöng om en Masken Kurt. Första gången jag läste boken hade jag min mask med och boken blev som en fortsättning på uppgiften i Mulleskogen.

Foto: Lekskolan Sockan

Barngruppen bestod av 6-7 barn mellan 3-5 år. Sagostunden hölls två gånger efter maten och en gång före maten. Vi satt första gången runt ett bord och de två följande gångerna på en sagofilt på golvet.

Vi började med att betrakta pärmen och titeln på boken och författaren presenterades. Vi läste ramsan "Masken kryper i vårt land, ögonlös och utan tand. Staren kommer på visit, maskens mamma ropar smit!".

Sagan går på rim och det finns flera nya ord att fundera över, t.ex. skräddare, keps, konditori, dask m.m. Samtidigt provade vi också på hur det är att "hoppa kråka" (som Algot inte törs) och hur det låter när det hörs ett "häpet sus" från människorna i stan. Efter den första sagostunden sjöng vi om masken Kurt.

Den andra gången gjorde vi lika men tog till sist "burrleken" med rekvisita ur sagan: en hatt, ett kaffefat, en tändsticksask, en buss, laminerade bilder på barnen och stordumsnuten.

Foto: Lekskolan Sockan
 
Den tredje sagostunden började vi med att de äldre barnen fick återberätta sagan med hjälp av rekvisitan till burrleken för de yngre barnen. Så läste vi ramsan, läste sagan, sjöng och lekte burrleken.
 
Tyckte väldigt mycket om detta sätt att jobba, passar mig bra! Bra att ha barn i samma grupp som har hunnit olika långt i sin språkliga utveckling. Barnen deltog ivrigt i ramsan, sången, leken och att stiga upp och hoppa kråka emellan var också uppskattat. Skoj var det också att lyssna hur det låter när alla drar in andan samtidigt och det hörs "ett häpet" sus.
 
Sista gången hade vi nya barn med i gruppen och vi märkte att de nya orden och handlingen var bekant för dem som hade varit med flera gånger. Bokens innehåll gav många fina diskussioner:
  • kan man ha en mask till vän?
  • har ni vänner eller är ni lika ensamma som Algot?
  • får man slå (ge dask)?
  • skulle ni vilja vara med och hjälpa Algot, så som barnen i boken gjorde?
 
Barnen lär sig att lyssna på varann och vågar uttala sina egna tankar när gruppen inte är så stor. Ser framemot att göra en ny sagolådan med någon julsaga!



torsdag 3 november 2016

Språka i ute snön

Foto: Svenska bildningstjänster

Första snön

flinga

flinga

flinga

flinga

singlar
och
singlar
och
singlar
och
singlar


taken

träden

trappan

dej


vägar

vågor

marken

mej

Hanna Lundström i boken Rassel prassel puss poesi för nybörjare.
 
Idématerialet till boken ger exempel på hur du kan jobba med denna dikt - nu när första snön har snöat ner! Ni kan t.ex. skriva ner nyckelorden (flinga, singular, taken, träden, trappan osv.) och diskutera tillsammans vilka ord låter lika, vilka börjar på samma bokstav och vilka som rimmar. Låt barnen rita dessa ord. Kolla fler idéer här.
 
Den traditionella sagan om vanten hittar du här som en animation eller i pdf.
Leksaker fungerar utmärkt som rekvisita, kolla idéerna från Kungsgårds daghem.
 

Hur tänker ni språka och leka ute i snön?

måndag 24 oktober 2016

Språka med Tre små grisar

Foto: Svenska bildningstjänster

Här följer exempel på språkstimulerande lekar och aktiviteter till en av sagorna i förskolans IKT-sagolåda, dvs. sagan om Tre små grisar.
Stödfrågorna för observationer ger förslag på vad du till exempel kan fästa din uppmärksamhet vid då ni har en sagostund med sagolådan. Kom ihåg att syftet med observation och dokumentation är inte att testa barnet, utan synliggöra barnets lärande.

Alla lekar och aktiviteter kan anpassas så att de passar både för barn som är i början av sin språkliga utveckling och för barn som är längre i sin språkliga utveckling.


1. Sagoramsa

Börja med en ramsa som signalerar att sagostunden börjar.

"Tripp, trap, trull, jag har säcken full, av grisarna tre. Kom hit får du se!" 
(Språklust genom sagor av Carin Rydja)

Stödfrågor för observationer:
Visar barnet intresse för att lyssna?
Har barnet ett ordminne?
Kan barnet förstå rimmen?


2. Samtal

Introducera temat för sagan genom att barnen får berätta sina tankar t.ex. med hjälp av bilder eller rekvisita till sagan. Låt barnen turvis benämna/berätta om/beskriva sin sagobild/sitt föremål.

Alternativt kunde bilderna/föremålen beskrivas (i gömman) och barnen får gissa vad det är. Klappa orden an efter som barnen fått beskriva dem. Skriv ner vad barnet berättar om sin bild.

Färdiga bilder till Tre små grisar finns t.ex. på Papunets webbplats, kolla här.

Stödfrågor för observationer:
Använder barnet enstaka ord, 2-3 ord, meningar med 4 eller fler ord?
Uttrycker sig barnet förståeligt?
Kan barnet beskriva föremål?


3. Saga

Plocka fram boken Tre små grisar. Läs upp titeln och författaren. Berätta sagan långsamt så du kan samtidigt visa tecken som stöd. An efter som du läser och visar tecken låt barnen delta med sagobilderna/rekvisitan; vem har första grisen, vem har andra grisen, vem har huset av halm?

Tips: Tre små grisar finns bl.a. på finska och engelska.

Stödfrågor för observationer:
Visar barnet intresse för att lyssna?
Lyssnar barnet på sagor en kort stund?


4. Rörelselek

Lek en rolig lek med sagan som inspiration, t.ex. Vem är rädd för vargen. T.ex. med appen Keynote kan du visualisera lekinstruktionerna.

Stödfrågor för observationer:
Är barnet delaktigt i leken?
Följer barnet instruktionerna till leken?


5. Reflektera och återberätta

Plocka fram skapande material (modellera, papper, pennor, saxar, naturmaterial, leksaker t.ex. lego mm.). Låt barnen skapa sin egen rekvisita till sin version av Tre små grisar.

Dokumentera barnens saga tillsammans i iMotion till en animerad film. Låt barnen ställa fram sina figurer till sagan och ta stillbilder. Ju fler bilder med färre förändringar desto smidigare blir filmen.

Stödfrågor för observationer:
Kan barnet återberätta sagor?
Kan barnet hitta på en egen berättelse?

måndag 10 oktober 2016

Läsglädje med poesi

Foto: Svenska bildningstjänster
 
I en låda
 
Rafsa, krafsa, kratta sand
Gräva, sleva med sin hand
Fylla hinken, tömma den
Sedan börja om igen
Vara bil och grävmaskin
Spana fjäril  - gul och fin
 
Se upp! En spade svingar med sand!
Sand mot läppar, tunga, tand
Sand i ögat blir en tår
Tår som lämnar salta spår
Korn av lycka, korn av kiv
i en låda full av liv
 
Hanna Lundström, Rassel prassel puss - poesi för nybörjare
 
 
Funderar du på hur du kan använda poesi inom småbarnspedagogiken?
 
Katarina von Numers-Ekman och Johanna Sallinen har inom ramen för ett samarbetsprojekt mellan Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan, Läsglädje i dagvården skapat ett idématerial till boken Rassel prassel puss - poesi för nybörjare, skriven av Hanna Lundström och illustrerad av Maija Hurme. Boken finns också översatt till finska. Idématerialet hittar du här.
 
Med hjälp av idématerialet kan du arbeta mångsidigt och inspierande med poesi. Idéerna är indelade i sju olika aktivitetskategorier. Dikten I en låda kan ni t.ex. läsa ute vid sandlådan och sedan bygga slott åt småkrypen och berätta historier om dem (fantasifabriken).
 
Foto: Svenska bildningstjänster, ur Idématerial Rassel prassel puss - poesi för nybörjare
 

måndag 3 oktober 2016

Nya ord i ordholken

Foto: Rödskogs förskola
 
Skatan Sally samlar nya, obekanta ord till ordholken. Barnen kommer själva med förslag på nya ord till holken. Vad betyder författare, hjälte och korridor?
 
Orden kan delas in i t.ex. långa och korta ord, stavelser och antal bokstäver.
 
 
Foto: Rödskogs förskola

tisdag 31 maj 2016

Sommarens läsbingo!

Foto: Svenska bildningstjänster
 
Läsa vid vattnet, i smyg eller på en filt? Årets läsbingo bjuder på roliga idéer för var, vad och hur du kan läsa.
 
Helmet bibliotekens läsbingo pågår mellan 6.6 – 28.6.2016; fem rutor i rad = bingo! Läs mer om instruktionerna på helmets webbplats. Du kan ladda ner bingon här.
 
Soliga lässtunder!
 
Tips! På Instagram kan du lägga upp din läsbild med hashtagen #lukubingo2016

fredag 27 maj 2016

Färg, form och siffror med Barbapapa

Foto: Lagstads daghem

På Lagstads daghem har vi gjort konst tillsammans med barnen utifrån Barbapapa-tema!


Foto: Lagstads daghem
 
Vi skapade figurer i gips och papier-mâché-ballonger som figurerna kan bo i.

Foto: Lagstads daghem

Vi delade in barnen i grupper om sju barn. Ett par barn i gången har fått välja en Barbapapa-figur och en form: rund, fyrkantig eller triangel. 


Foto: Lagstads daghem

Dessutom har barnen fått räkna med hjälp av Barbapapa. Om du har en Barbalala och en Barbaflink, hur många Barbapapa-figurer har du då?

onsdag 25 maj 2016

Sagan om apan som letar efter sin mamma




Foto och text: Portängens daghem

Boken "Var är mamma" handlar om en apa, som inte hittar sin mamma. Apans vän fjärilen försöker att hjälpa apan, men leder alltid apan till fel djur. Fjärilen förstår nämligen inte att apans mamma ser ut som apan, eftersom fjärilens barn larven inte ser ut som fjärilen. Jag läste sagan för barn i åldern 3-5 år och vid olika tillfällen och barnen tyckte mycket om det. Sagan öppnar upp diskussioner kring tema familj och känslor som rädsla när man har tappat bort någon.

Foto: Portängens daghem

Som rekvisita använde jag tylltyg i olika färger som djungel och de djur som förekommer i sagan. Sagan går på rim, så jag skrev ner texten på papper för att undvika att barnen ser boken. Jag inledde sagan med att presentera apan och barnen fick hitta på vad apan heter och vad han hade gjort den dagen. Under sagans gång tog jag fram de olika djuren ur en säck, där jag bevarade dem. Efter sagan tog jag fram boken och barnen återberättade sagan med hjälp av boken och rekvisitan och vi diskuterade olika frågor som dök upp. 

Jag läste sagan många gånger, både i stor och i liten grupp. Barnen uppskattade det mycket. När de kunde sagan sa de alla i kör "Nej, nej, nej", när apan protesterade mot fjärilens förslag till vem som kunde vara apans mamma. Några av de äldre barnen (femåringar) ville också låna säcken med rekvisitan och lekte/dramatiserade sagan.  

måndag 23 maj 2016

Språkstimulans med "Fina fisken"

Foto och text: Olars daghem

Jag valde att arbeta kring boken ”Fina fisken” med en liten grupp på fem 3-5-åriga barn som har en stark finska i förhållande till svenskan. Jag valde boken eftersom vi i vår dagisgrupp under våren arbetat kring temat ”Havet”. I vår smågruppsverksamhet har vi även behandlat ämnet vänskap/mobbning och boken behandlar just dessa ämnen.

Tidpunkten för sagostunderna har varit efter mellanmålet i samband med gruppens övriga smågruppsverksamhet. Syftet var att stimulera det svenska språket hos barnen, samt öka ordförrådet för då speciellt havstemat.

Foto: Olars daghem

Inför den första sagostunden inredde jag sagorummet så att det inte fanns några andra distraherande bilder och föremål där. Sedan jobbade vi vidare med boken så att barnen fick återberätta sagan med stöd av fiskfigurer och annan rekvisita och slutresultatet blev en minifilm gjord med hjälp av pekplatta, där barnen själv fick organisera och ta bilderna.



Foto: Olars daghem

Barnen har fått öva både sitt minne och sin svenska genom återberättandet, samt använt sin kreativitet med att själv komma fram med fina idéer och delta i förverkligandet av minifilmen. För en grupp barn som oftast inte pratar så mycket svenska, var detta ett fint tillfälle att få öva sig rent språkligt och komma mer fram med sina egna tankar och idéer.

fredag 20 maj 2016

Sagostund med Mumin!



Foto och text: Storängens daghem

En trevlig liten sagostund där barnen fick diskutera och återberätta sagorna med hjälp av rekvisita.

onsdag 18 maj 2016

Guldlock och de tre björnarna


Foto och text: Portängens daghem


I barngruppen Nyckelpigorna arbetar vi med en och samma saga alltid en månad i taget, två gånger i veckan. Detta innebär att vi i smågrupper läser boken (bra om det finns många böcker/versioner av samma saga!), ser på bordsteater och sjunger sånger om månadens saga.

Månadens arbete avlutas ofta med ett resultat; 
  • vi har bjudit in granngruppen på handdocksteater
  • vi har uppträtt med sagan på julfest
  • vi har sett på teater

 
På daghemmet har vi ett sagorum med mycket färdigt material så detta arbetssätt är inte så jobbigt. 
I mars valde vi att arbeta med sagan "Guldlock och de tre björnarna". Två dagar i veckan läste vi sagan eller såg på bordsteater. Vi ritade också sagan. Månadens saga avslutades med att teater Hevosenkenkä besökte daghemmet och uppträdde med pjäsen i fråga (detta var orsaken att vi valt just denna saga denna månad). 

Foto: Portängens daghem


Vi läser sagan på eftermiddagen innan vi går ut. På detta sätt har alla barn hunnit leka och röra på sig innan de ska sitta stilla på sagostund igen. Vi läser i två små grupper (max 8 barn) i sovrummet och en grupp i hemleken. Den vuxna tar in barnen i rummet och placerar dem på sina sittplatser. Vi har valt att göra stunden lite magisk genom ett sagoljus. Vi tänder vårt sagoljus (en ledtuikku i en liten lykta) och barnen vet att då skall man vara tyst och lyssna. Efter sagan släcker vi ljuset och barnen får tid och muntur att reflektera över sagan

Foto: Portängens daghem

Vi tycker att barnen kommer mer in på djupet i sagan då vi arbetar med den en hel månad. Aldrig har det hänt att något barn inte orkat "lyssna på samma saga igen". Tvärtemot ser de fram emot dessa eftermiddagar och då vi ser på bordsteater. Sagorna blir väldigt omtyckta och barnen leker dem ofta själva, t.ex. "Bockarna Bruse" som vi läst i ett tidigare skede är nu en favoritlek i klätterställningen. Både på vårfesten och julfesten har vi uppträtt med sagorna som vi arbetat med. 
 

tisdag 17 maj 2016

Så här har vi berättat, lekt och läst!


Foto: Svenska bildningstjänster, Charlotta Wihk

I projektet inspirerat av Läsrörelsens "Berätta, leka, läsa" valde daghemmen att jobba med antingen Här dansar Herr Gurka av Lennart Hellsing och Poul Ströyer, Kanel & Kanin - dikter om kroppen av Ulf Stark och Charlotte Ramel eller Gummi-Lisa hittar hem av Anna Bengtsson. 

Grupperna arbetade utgående ifrån närläsning under några månaders tid. Projektet avslutades med en gemensam utställning på bibliotek och ett kulturprogram för alla barnen under ledning av Charlotte Wihk. Programmet bestod av ett interaktivt allsångsäventyr där de tre böckerna vävdes in i ett rytmikprogram för hela kroppen!

Dessa bilder är tagna från utställningarna på olika bibliotek, bland annat Äppel bibliotek och Entresse bibliotek. Daghemmen har även ställt ut på biblioteken i Sello och Hagalund. 



Foto: Svenska bildningstjänster


Här följer några exempel på metoder för närläsning som pedagogerna arbetat med:
  • Utgått ifrån kroppen
  • Utgått ifrån de olika sinnen, t.ex. smakat och luktat på olika saker
  • Sysslat med rim, ramsor och dikt, även skapat olika saker utgående från ramsorna i boken
  • Skapat sång och musik; även egna spontana sånger som passat till bokens tema
  • Spelat instrument (t.ex. maracas) och klappat takt
  • Skapat konst på olika sätt, t.ex. målat och tecknat (t.ex. fot- och handavtryck) och gjort figurer i modellera
  • Förknippat de olika teman i boken med vardagliga sysslor på dagis, t.ex. påklädning, matstund, utevistelse osv.
  • Föräldrar har också läst boken hemma, vilket har varit populärt!

Foto: Svenska bildningstjänster

måndag 16 maj 2016

Filosofi med barn


Text och foto: Portängens daghem

Vi valde boken "Man undrar" av Jostein Gaarder & Akin Düzakin. Boken består av olika funderingar, t.ex. vart världen har kommit ifrån. Vi läste boken och intervjuade barnen om vad de tyckte. Barnens svar skrevs upp och fick hänga i tamburen för föräldrarna att se. Projektet gjordes med de äldre barnen som inte vilar under dagen. 


Foto: Portängens daghem

Först läste vi boken och bekantade oss med den. Boken lästes i ett lugnt rum i smågrupper. Sist och slutligen var det enda som behövdes triangeln (sagan börjar), sagomusen som får ont i öronen om barnen har för mycket ljud och papper och penna att skriva svar ner med.

Det var intressant att höra vad barnen tyckte. Vi kunde märka att några barn var betydligt mera blyga och förstod att vi ska satsa mera på dem och för att få stunden ännu lugnare och tryggare. Familjerna läste ivrigt barnens svar som vi hade hängt upp i tamburen.

fredag 13 maj 2016

Populärt med temarum

Temarummet på Fågelsångens daghem har fått ett nytt vårigt utseende!



Som förra gången vi skrev om temarummet har "Sagan om den lilla röda hönan" varit populär, nu med tillskottet av en sjungande, dansande och värpande (!) höna!  


Vi har också lekt "Ett skepp kommer lastat" med barnen, som i tur och ordning fått välja en leksak från skeppet.

Rummet är fortsättningsvis "magiskt"; alla barnen vill lyssna och koncentrerar sig på sagan som berättas. 


onsdag 11 maj 2016

Gummi-Lisa hittar hem


Text och foto: Niperts daghem

Vi hade sagostund i tre små grupper med 3-4-åringar, fem barn i varje grupp. Vi satt i ett litet rum på en matta med ett extra tyg som fick symbolisera havet. Vi berättade för barnen om boken "Gummi-Lisa hittar hem" och vem som har skrivit och ritat den.

Vi började sagostunden med följande ramsa: 
En saga skall vi höra nu,   
Det vill jag och det vill du. 
Kanske om ett troll… 
Tyst - nu lyssnar vi åt samma håll.
Vi avslutade med den klassiska slutramsan: Snipp, snapp, snut nu är sagan slut.

måndag 9 maj 2016

Fia och djuren


Foto och text: Askbackens daghem

Vi läste sagan "Fia och djuren" tre gånger för tre barn i åldern tre år, alla gånger på olika sätt:

  1. rsta gången läste jag boken så att barnen satt på en soffa framför mig
  2. Andra gången låg vi bekvämt på madrasser och läste sagan
  3. Tredje gången hade vi samlat figurerna med oss och "lekte" sagan. 

Sagostunden var alltid på eftermiddagen efter mellanmålet. Barnen tyckte det var roligt och mysigt i en liten grupp och att ha en vuxen för sig själva. Alla fick berätta och fråga saker om sagan. Det blev fina diskussioner. Jag märkte hur stor betydelse det har hur du läser sagan. Barnen är genast mycket mera intresserade och ivriga då de får själva delta i sagan och leka med figurerna.

onsdag 4 maj 2016

Odla med Castor


På Fågelsångens daghem har bävern Castor inspirerat till odling tillsammans med barnen. Senare under våren ska odlingen flyttas utomhus. På detta sätt går det att fördjupa sig ytterligare i sagan och göra barnen delaktiga på ett roligt och lärorikt sätt. 


Boken "Castor odlar" finns även på finska, ryska, franska, spanska, arabiska och persiska på Helmets bibliotek. Föräldrar kan uppmuntras till att läsa samma bok hemma på sitt eget modersmål.

måndag 2 maj 2016

Hur säger man?

Foto och text: Olars daghem

Jag har valt boken ”Hur säger man” av Tony Ross till mitt Sagolådan-projekt. Boken handlar om något som barnen kan relatera till; hur frågar man? Till exempel ”jag vill ha” eller ”kan jag få”?

Jag gjorde flanobilder enligt bilderna i boken. Bilderna passar in i vårt tema för våren som är färger och kroppen.



Foto: Olars daghem

Vi har pratat om färgerna på prinsessans klänningar och vilken färg odjuret som finns med i boken har. Vi har hoppat, stått på ett ben och rört oss som prinsessan på bilderna. Vi har tittat på bilderna och pratat om känslor som glad/ledsen, liten/stor osv.

Foto: Olars daghem


Vi läste boken i vårt sagorum, som är litet och ganska mysigt, med fyra barn i åldern 1-2 år. Vi började med en ramsa: ”Alla händer säger klapp, klapp” och slutade med ”Snipp, snapp, snut nu är boken slut”.

Foto: Olars daghem


Det var roligt att uppleva hur barnen var med i sagan, satt och lyssnade fast de är så små och sade små kommentarer eller ett-tvåordssatser.